Chosen Rehab Center (27 okt)
Nu har vi varit på rehab centret i en och en halv vecka. Vi är så himla nöjda med det stället så vi tänker vara där resten av tiden i ghana. Man känner verkligen att man gör något viktigt, att vi hjälper många att förbättra sina liv. Och vi får mycket uppskattning så det är jätte kul. Vi har jobbat måndag till fredag hittills men vi ska börja nu att jobba måndag, onsdag, fredag bara. Det är dom dagarna man åker ut till ghettona och marknaderna, och det är ju då vi gör det största jobbet. Det är nämligen väldigt långa dagar. En vanlig dag ser ungefär ut såhär, vi åker hemifrån mellan kl 7 och halv 8, när vi kommer dit hälsar vi på alla och pratar lite med grabbarna. Sen får vi oftast hjälpa till i köket, med att hacka grönsaker, rensa torkad fisk och sådant, och så packar vi mat i portionspåsar som ska delas ut i ghettona. Sen om vi hinner så är vi med en stund på bibelstudierna innan det är lunch. Då äter vi med dom andra, vi får mat där så det är alltid skitstarkt och inte alltid jätte gott men helt okej och så är det ju jätte skönt att få mat. Efter lunch åker vi ut till slummen och gör grovjobbet så att säga. Vi tar blodtryck och frågar frågor till drogmissbrukare. Sen är det dans och sång och dom ber en massa. Ibland följer någon missbrukare med oss tillbaka till centret för behandling. Det är jätte kul när det händer för då märker man ju att vårat jobb ger resultat. Efter några timmar ute åker vi hem och då kommer vi hem tidigast kl 18, ibland efter 19. Och middagen är ju kl 18 hos Mama Mina så vi kommer alltid försent och hinner inte duscha innan. Vilket man helst gör, man känner sig ganska äcklig efter en hel dag kan man säga. Och vi hinner ju inget annat heller, vi hinner inte tvätta, handla eller någonting. Så nu har vi tisdagarna och torsdagarna lediga också. Idag är det torsdag så vi har grejat lite, jag skulle tvätta men vi har inge vatten så det gick inte så bra. Så har vi träffat en svensk familj idag som ganska nyligen har flyttat hit till Accra. Dom är från Gävle faktiskt, vi fick kontakt med dom genom en gemensam bekant. Dom hade två små döttrar som var jätte gulliga. Vi träffade dom på ett cafe och åt frukost och fikade, och pratade. Vi ska träffa dom fler gånger bestämde vi, dom har pool där dom bor så vi ska dit någon dag och bada och leka med tjejerna.
Igår var vi på salsa night, det är varje onsdag och vi var där förra veckan också. Det är några timmar på kvällen med massa härlig musik och folk som dansar salsa, många är jätte duktiga. Och i början är det nybörjarkurs som man får gå på gratis, så det gjorde vi igår och det var jätte kul. Så nu kan vi grundstegen iaf, sen får man väl träna upp sig lite. Vi var där med nästan alla volontärerna som bor med oss nu och kwame, så vi var nio stycken. När man är vit i det här landet får man alltid mycket uppmärksamhet, dom tycker vi är så annorlunda. Så man blev uppbjuden direkt om man inte höll sig i närheten av någon annan. Så jag dansade mest med mamma haha.
Nu ska vi vila en stund efter en hel dag ute, man blir så trött här. Vi har shoppat idag också och det tar ordentligt på krafterna, det är inte direkt som att shoppa hemma i varuhusen. Det är kaosiga marknader som gäller, i värmen och trängseln. Men det gick bra iaf, vi hittade lite grejer vi behövde. Sen ska vi till internet caféet innan middagen.
Karin Effia Elisabet Hemlin (1 sep)
Här i Ghana har dom en lite speciell sak med namnen, dom får ett afrikanskt namn beroende på vilken dag man är född. Eftersom att jag är född på en fredag betyder det att mitt afrikanska namn är Effia. Fast jag vet inte om det stavas sådär men så säger man iaf. Så antingen använder man sitt afrikanska namn som tilltalsnamn eller så får man ett annat namn, många har engelska namn. Som typ William i min familj, men Kwame och Ama har sina afrikanska, det är lördagsnamnen. Jag tycker det är en ganska kul grej, och vissa kallar mig Effia ibland så jag reagerar på det nu.
Senast när vi skulle till internet caféet var det fullt så vi gick hem, och nästa gång tog vi med usb med dagboken på men min funkade inte. Så idag ska jag göra ett nytt försök. Och vi ska även försöka shoppa lite idag, och sen kanske träffa svenskarna igen eller åka och bada med våra norska volontärvänner. Så det blir nog en skön dag förhoppningsvis. Vi ska äta pizza till lunch också, lyx lyx!
Dom senaste dagarna har varit ganska händelserika, inte för att det är någon ovanligt här haha, varje dag är ett äventyr. I fredags jobbade vi ju som vanligt, då var vi i ett ghetto i en hamnstad som heter Tema. När man tänker hamnstad får man en bild, iaf fick jag det. När vi kom dit var det något annorlunda än jag tänkte.. Det var sjukt risigt, luktade helvete rent ut sagt, proppat med fiskebåtar i det helt sjukt äckliga vattnet. Och fiskebåtarna här ser ut som vikingabåtar typ, smala och långa av trä, och oftast målade i massa olika färger. Dom är jättefina egentligen men dom här var så himla slitna och äckliga så hela stället såg bara hemskt ut. Iaf så var vi där och gjorde vårat vanliga jobb med missbrukarna. Sen gick vi och lade oss hyfsat tidigt för vi skulle upp tidigt på lördag för att åka till barnhemmet och hälsa på våra älskade ungar! Vi gick upp 5 och åkte vid 6 för att slippa den värsta trafiken. Resan tog ändå fyra timmar, men var lätt värt det för att träffa gullisarna. Så vi stannade där några timmar och åkte hem på eftermiddagen och kom hem ganska sent på kvällen. Sen spelade vi kort med norrmännen i deras rum och umgicks lite. På söndagen hade vi en chilldag, vi gick till en pool på ett hotel där man betalar ungefär 35 kr för att vara vid poolen hela dagen. Det var himla najs att bara ha lugn och ro och vila och bada, vi var nästan dom enda där dessutom. På kvällen var vi bjudna på fest på rehab centret, det var gradation party för dom som gjort färdigt sitt tre-månadersprogram. Då är dom alltså färdiga att släppas ut i världen igen hehe. Det var jättekul att se killarna/männen fira, dom var så stolta och glada. Vilket man förstår, det är en enorm förändring dom har genomgått. Många av dom har jag svårt att föreställa mig att dom har varit som människorna i ghettona. Det var sång och dans, många tal och berättelser från killarna själva, deras familjer och apostel såklart. Sen ropade han upp oss och sa jättefina saker om oss inför alla, om att vi gör ett jätte bra jobb och sådant. Och sen fick vi också hålla ett litet tal, oväntat men det gick bra. Igår jobbade vi igen, det blev en 12-timmars dag så jag var så himla trött efter. Vi kom hem efter 20 från jobbet, då var jag så hungrig så jag mådde illa men det var jättegod mat.
Nu ska jag bara stryka lite sen drar vi iväg och gör våra ärenden. Hoppas alla har det jättebra där hemma!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar